Glaskonst i tiffanyteknik, en snabbkurs. (Glasbitar 2)

Det här inlägget kunde också kallats "Så föds en groda".
Jag tänkte visa steg för steg hur jag gör mina glastavlor. Det blir ett långt inlägg - känsliga tittare varnas =)

Bild 1 visar en del av de specialverktyg som används. Olika tänger, glasskärare, lödkolv, lödtenn (består av 60% tenn och 40% bly), skyddsglasögon.



När man arbetar med genomsynligt glas lägger man glasskivan/-biten på mönstret och ritar konturerna med tuschpenna. Därefter skär man ut biten med en glasskärare (den gulskaftade grejen på bilden)

Ofta används glas, som inte är genomsynligt. Då får man i stället rita på plast (typ overheadplast), klippa ut bitarna, föra över det på glaset och skära till. Nedan ligger grodans bröstbit utklippt i plast ovanpå glaset.

Bitarna slipas därefter runtom på slipmaskinen för att få exakt passform. Slipmaskinen har en roterande trissa, som hela tiden spolas med vatten från maskinens vattenbehållare.

Här är grodans alla delar färdigslipade och slipytorna är rengjorda med aceton (rester av tuschpennan, olja från skäraren, slipdamm...)

Dags att foliera. Kopparfolien (här med svart baksida) är självhäftande och har en skyddande pappersremsa (det bruna mellan mina fingrar). Folien finns i olika bredder - glasets tjocklek bestämmer vilken man tar. Kopparfolien limmas runt om alla bitar, viks över kanterna och pressas fast.

Klart. Pusslet är lagt. Bitarna ligger löst. Det får inte vara så tajt så man måste klämma ner dem på sina platser.

Jag penslar på lite lödvätska...

... och punktlöder för att bitarna ska ligga på plats. Lödningen fastnar på kopparn, inte på glaset, och rinner även ner i de små springor, som alltid finns mellan bitarna. (= Hållbart) Den uppmärksamme läsaren begriper nu att det av folieremsan som vikts upp över kanterna på två intill varandra liggande bitar = fogens bredd.

Bitarna är fixerade och man kan nu flytta och vända på arbetet.

Jag löder hela fogarna både på fram- och baksidan. Arbetet får svalna och jag tvättar det därefter med varmt vatten + diskmedel. (Lödvätskan är lite kladdig)

Jag stryker på en patineringsvätska, dvs en syra (återkommer om innehållet...) som gör fogarna mörkare. Glaset framträder bättre och fogarna är inte så framträdande.

Fogarna är patinerade. Dags att tvätta igen och slutligen att signera tavlan genom att gravera in namn + årtal.

Slutfinish med ett medel som får en att tänka på färglös skoputs eller bonvax. Det ger en snygg och skyddande yta


Hängde ni med? Frågor? Det går bra att fråga i kommentarer eller per e-post.

Det händer att jag använder samma modell flera gånger. Varje tavla är ändå unik vad beträffar val av glas och färger. Jag har gjort endast TVÅ grodor under de drygt 17 år jag har ägnat mig åt att "krossa glas". Groda nr 1 har hela tiden hängt i vårt badrumsfönster. Den har följt med på några utställningar och marknader, dock alltid med skylten "såld". Å från Stockholm såg grodan och ville ha en likadan. Demonstrationsgrodan ovan blir hennes.