Idag putsar jag skor. Jag fyndade två par gamla trätofflor här hemma i uthuset (min privata lilla loppis!) och dem måste jag förstås ta hand om och ge dem en drägligare tillvaro. Varför? Jaa... jag känner ju historiens vingslag och har liksom tagit på mig uppgiften att - åtminstone till husbehov - bevara forntid för framtid. Att rädda vad som räddas kan :=) Och så älskar jag ju att ha gamla prylar omkring mej.
Prylarna måste dock vara rena, fria från spindelväv (huu!) och lera för att jag ska trivas med dem. Allt tvättas, skrubbas, träet oljas. Trä behöver inte likna gamla potatislårar, tycker jag. Sen gör det ju inget om prylarna är måttligt nötta, stötta och repade (Kom-som-du-är, men REN!)
Rostiga pryttlar inomhus är inte heller riktigt min grej. Rostar de av sig? Jag måste kunna ta i tingen för att ha dem inomhus. Rostiga amplar, lyktor och hinkar UTOMHUS är nog så vackra!
Det har funnits en toffelfabrik här i närheten (år ?-? - måste kollas!) och jag är ganska säker på att tofflorna kommer därifrån. Jag har svårt att tänka mej att man skulle ha spänt för hästen/oxen och åkt iväg från de djupa skogarna för att inhandla dylika "benplagg" (på lokalbefolkiska). Kanske gick det en gårdfarihandlare "knalle" omkring och sålde tofflor? Man hade väl hö i dem och fottrasor. Nu innehöll de varken eller, bara gammal, torkad lera från åkrarna.
Tofflorna är 35 resp. 37 cm långa.
Önskar er alla ett skönt och pyssligt veckoslut!
Vilkahärliga gamla tofflor :-). Vad kul att du vill vara med påSIB, jag lägger in dig som medlem nu. Välkommen i gänget :-)
SvaraRaderaKram Lisa
Jag håller med, det får vara någon hejd på det nöta, jag vill inte ha smutsiga saker... men det var ett par häftiga skodon som du hittat!!
SvaraRadera-2? Det är ju rena rama våren för en norrbottning som jag!! ;-D