Jag kommer hem med tre hundar från morgonpromenaden. Upp på altanen, stänger grinden bakom oss. En duns hörs mot sovrumsfönstret och där ligger en liten rackare med benen i vädret! Jag lyfter upp den lilla fågeln och går raskt mot skogen. Hundarna märker ingenting. Som omtöcknad liten fågel kan man definitivt inte ligga och vila sig på vår altan med tre minst sagt nyfikna hundar som sällskap!
Bilderna är klickbara.
Kungsfågel, en granskogarnas fågel...
Här tar hon igen sig (hona - Ja!) en stund och jag hämtar kameran och tar några bilder. (Något suddiga, det medges.) Lägger min nyckel som storleksjämförelse i brist på klassisk tändsticksask. T.o.m. bladen på lingonriset ser stora ut.
En stund senare går jag ut igen för att titta till henne. Nu utrustad med kamera OCH tändsticksask, men då flyger hon! Först upp på närmaste grangren och sedan till nästa. Med en liten glädjerysning går jag därifrån med min gamla tändsticksask. Lycka till med häckningen, lilla du!
Ur Fågelhandboken om Kungsfågel: Längd 9-9,5 cm, vinge hanne 53-57, hona 51-53 mm. Vikt 5-6 g. Vår minsta fågel. Hannen har orangegul hjässa, honan gul; ungfågeln saknar helt hjässteckning. Främst granskogar. Boet är djupt, korgformigt, byggt på undersidan av en grangren av mossa och lavar.
Trevlig valborgshelg!